Jag säger som Björn Waller, fejk eller inte, så är "Tusen små bitar" en oerhört stark bok som jag rekommenderar till alla. Blev riktigt irriterad när jag läste en kommentar från någon engelsk kvinnlig bokrecensent om att boken aldrig skulle hålla som roman. När jag började läsa den visste jag hur det stod till men tänkte inte så mycket på det och den är skriven så mycket mer som en roman en som en självbiografi och berör så som den gör ändå, har gråtit flera gånger och det spelar ingen roll om det är ordagrant sant eller inte, fattar inte folk att det finns folk som lever och drabbas av sånt här varenda dag!? Självklart ska man inte ljuga men tycker att det känns synd att förkasta en så bra bok/story för att det blev som det blev så att säga.
Jag säger så här: Läs den och skapa din egen uppfattning! Själv ska jag diskutera den mycket och länge på nästa bokklubbsmöte och fortsätta rekommendera den.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar